Kulturer för Hälsa Opastöriserad Folkhälsa

 

Opastöriserad folkhälsa

Opastöriserad mjölk- vad är problemet?    Några ord om livsmedelskvalitet, generationsperspektiv och ”levande matkultur är de nya säkra livsmedlen”

Det finns ingenting som kan vara viktigare för den så kallade folkhälsan i Sverige just nu, lite akut är det faktiskt. Än att alla som arbetar med, är insatta i eller bara slentrianmässigt använder ordet folkhälsa med jämna mellanrum, börjar se människor som superorganismer. Jag syftar då på det faktum att vi går omkring med en alldeles egen levande mikrokultur framförallt i våra magar och tarmar men även på huden och slemhinnor. I antal sett har man tidigare sagt att vi människor består av inte mindre än 90% mikrober och 10% människoceller men nu verkar det vara en ny räkning på gång och antalet ser då ut att närma sig mer ett 50/50 förhållande.

Oavsett vilket forskarna räknar fram så finns det all anledning att ta hänsyn till detta faktum när man gör insatser för eller bara uttalar sig om vad som är bra eller inte för folkhälsan.

Vems folkhälsa?

När vi använder ordet folkhälsa, ofta lite slarvigt utan tydlig definition, så ser troligtvis de flesta framför sig en åldrande befolkning med ökat antal fall av diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och fler av de sjukdomar som vi brukar kalla för välfärdssjukdomar eller livsstilssjukdomar. Jag skulle i den här artikeln vilja lyfta fram våra älskade små barn i ljuset av begreppet folkhälsa och se vilka sjukdomar som drabbar barn idag.

Vi har bland barnen ett ökande antal som lider av eller diagnostiseras med Allergier/matintoleranser, astma, autism och ADHD.

Många allergier kan man växa ifrån, enligt somliga även diagnoser inom autismspektrat och även ADHD. Men varför ökar dessa sjukdomar och diagnoser? Tidigare har man varit inne på att det ska ha att göra med att vi nu har bättre diagnostiska verktyg och flera barn upptäcks och får diagnos. Eftersom antalet barn med autismdiagnoser ökat med flera hundra procent sedan 30-40 år tillbaka ska vi då tänka oss att det går omkring så många vuxna idag utan diagnos? Var är dessa personer i 30-40 års åldern idag undrar jag då? Eller kan vi vara överens om att det är en reell ökning och att vi behöver söka en orsak eller förklaring till det?

Något som vi också vet är att barn som har autism eller ADHD många gånger har en avvikande tarmflora. Dvs balansen mellan goda magbakterier och sjukdomsframkallande magbakterier är störd. Här vet man inte riktigt säkert ännu vad som kom först. Utvecklar barn med autism selektiva matvanor pga sin diagnos och på så vis får en avvikande tarmflora eller föds man med en avvikande tarmflora som leder till utveckling av autism. Eller kan det vara båda scenarion som är giltiga i enlighet med ”the gut brain axis”. Troligvis finns det flera olika orsaker men det orsaksamband som jag kommer att koncentrera mig på nu är det om tarmflora sett ur ett generationsperspektiv där fokus kommer att ligga på livsmedelskvalitet, antibiotika och fibrer.

Ny forkning och nya ideer

Jag läser med stor förtjusning blandat med en del oro Karin Bojs artikel med överskriften, Vi bär en arvssynd i våra tarmar  Där hon tar upp det så vansinnigt viktiga generationsperspektivet som man måste ta hänsyn till när man talar om tarmflora och den i västvärlden allt vanligare utarmade tarmfloran. Det är nämligen så att vi äter alltför fiberfattig och steril mat i västvärlden och det är fibrerna som göder våra tarmbakterier. Har man över generationer utarmat tarmfloran vilket även antibiotikaanvändning, överdriven hygien och med stor sannolikhet även miljögifter bidrar till, så kan det vara svårt att vända utvecklingen bara genom att börja äta mycket fiberrika grönsaker igen. Åtminstone var det så för mössen i studien som artikelförfattaren hänvisar till. De som utfört studien svarar på frågor som jag läser i ett annat sammanhang och de är båda ganska skärrade över resultaten men säger såklart som alla forskare gör att det behövs mer forskning för att vi ska kunna dra några slutsatser.

På Karolinska Institutet pågår forskning om ADHD och tarmflora och studien har tre huvudsyften.

*Kan antibiotikabehandling tidigt i livet öka risken för psykisk sjukdom i barndomen?

*Har Barn med ADHD inflammation i tarmen och har bakterieprodukter läckt ut i blodet?

*Kan mag/tarm-problem och psykiska symtom hos barn och ungdomar med ADHD förbättras genom att ta ett probiotikatillskott som har antiinflammatoriska egenskaper? (Det kosttillskott som används innehåller en kombination av probiotika, själva bakterierna, och prebiotika, som är fibrer dvs mat för bakterier)

Det här är verkligen spännande forskning som förhoppningsvis kommer att hjälpa många barn och även vuxna framöver. Mycket av det man kan åstadkomma med hjälp av ett probiotika+prebiotika kosttillskott kan man dock redan nu börja införa i sin familj genom att lägga om kosten.

Livsmedel som vore positivt att lägga till i barnets kost är alltså:

*Surkål eller andra syrade grönsaker

*Lök, vitlök, purjolök

*Jordärtskocka, kronärtskocka

*Alla grönsaker som barnet kan tänka sig att äta

*ytterligare fler grönsaker som barnet kan tänka sig.

*Syrade naturella (osötade) mjölkprodukter med naturlig fetthalt. (Gör din egen kefir!, recept och gryn finns här.)

Enkelt!

Alla föräldrar med barn som äter surkål räcker upp en hand….

Hur många barn med ADHD eller autism kommer att acceptera dessa livsmedel?

Det är givetvis enkelt att berätta hur man SKA göra och vad man SKA äta men när det gäller barn och mat råder diskrepans mellan teori och praktik.

För vissa barn kan det fungera att dricka smoothies med grönsaker i (kanske inte vitlök..) eller såser med finmixade grönsaker. Gör man dessa smoothies med Kefir som man gjort hemma får man dessutom massor av goda bakterier på köpet, det som kallas probiotika.

Ett annat alternativ som på senare tid har pockat på uppmärksamhet, som kanske är det absolut bästa alternativet, är opastöriserad mjölk för folkhälsan, framförallt barnens och kommande generationers.

Det är så otroligt viktigt att vi får börja köpa opastöriserad mjölk i vanliga butiker och anledningen till att det är ett lite brådskande problem är ju såklart att det föds barn varje dag som eventuellt skulle ha haft hjälp av att få dricka den eller att mamman druckit den när hon var gravid.

Det finns alltså tydliga indikationer på att den opastöriserade mjölken skulle kunna bidra till att minska astma och allergier bland barn. Att allergierna bland barn ökar råder det ingen tvekan om. Att opastöriserad mjölk är enda lösningen är inte särskilt troligt. Att den skulle minska symtom på ADHD vet vi inte eftersom det har vi inte studerat.

Varför har opastöriserad mjölk så finstämda immunstimulerande effekter? Det vet vi nog inte hela sanningen om men enligt en mycket informativ och roligt vinklad artikel skriven av Professor Agnes Wold i tidningen Fokus kan det ha med fettkulorna och deras membran att göra. Det är alltså viktigt att dessa inte förstörs för att mjölken ska ha kvar sina ursprungliga kvaliteer. Den process som mjölken utsätts för idag gör att bakterier dör och enzymer förstörs (pastörisering) Fettkulor och  membran slås sönder i processen som kallas homogenisering. Mjölken som heter ”lantmjölk” eller ”gammaldags mjölk” är inte homogeniserad men den är pastöriserad.

För ett barn är det oftast lugnt att dricka ett eller flera glas mjölk, något som många enkelt skulle kunna få in i sin vardag.  Varför börjar vi inte där? Med maten. Enkelt. Fungerar det inte? Får barnet inget tillskott av naturlig probiotika och immunmodulerande fettkulemembran via opastöriserad mjölk, ja då kommer barnen bara ha druckit mjölk, det gör de allra flesta barn ändå. Vad har vi att förlora?

För våra barns fysiska eventuellt även psykiska  hälsa? Ingenting.

(Talkör: Men vi får ofta rapporter om att barn som gjort studiebesök på mjölkgårdar och fått testa mjölken har blivit magsjuka även barn som bor på gården har blivit sjuka av att dricka den, vi rekommenderar inte att man ger opastöriserad mjölk till barn.)

Nästa gång som vi hör den här argumentationen vill vi givetvis också ha svar på vilken slags mjölk det var barnen hade druckit, hade korna gått ute och käkat gräs? Följdes de hygienrutiner som måste hållas om man ska dricka den opastöriserade mjölken?

I vår familj dricker vi opastöriserad mjölk sedan ca två år tillbaka. Vår son som tidigare drack laktosfritt klarar av den utan problem. En familjs upplevelse utgör tyvärr inte något vetenskapligt underlag och det finns ett större hinder som heter pastöriseringstvång i vägen. Den här lagen kom till för nästan 100år  sedan och fyllde säkert en viktig folkhälsofunktion då. I dagsläget kan mjölken kontrolleras, med modern bioteknik. Vi har också väldigt goda kunskaper om livsmedelshygien. Som en jämförelse kan man bara tänka på de medicinska framsteg som gjorts de senaste 100 åren! Men opastöriserad mjölk! Där går liksom gränsen. Det verkar vara en hård nöt att knäcka, vi kan bara inte analysera för eventuella patogener eller?

För folkhälsan och kommande generationers fysiska hälsa är det oerhört viktigt att vi omvärderar vad säkra livsmedel är. Idag talar vi ofta om säkra livsmedel utifrån livsmedelshygiensynpunkt och inte ur tarmflora eller hälsosynpunkt. Alla som arbetar inom livsmedlelsproduktion eller försäljning är bekanta med HACCP (Hazard analysis critical control points) Vi skulle behöva lägga till ett HACCPARFFG (Hazard analysis critical control points and risk for future generations.

De nya säkra livsmedlen är:

Livsmedel som innehåller en levande bakteriekultur eller har förädlats genom processer där mikrober är inblandade, exempelvis surdegsbröd men även vin!! (OBS för vuxna) och

Livsmedel som, med risk för att låta flummig nu, Moder jord har försett oss människor med genom den fantastiska processen som vi kallar för evolution. Detta påstående är givetvis giltigt även om man inte tror på den!

Sammanfattningsvis

Alla vi som på något sätt arbetar med folkhälsa eller använder ordet måste omgående börja se människan som det ekosystem hon är och börja förse detta ekosystem med näring.

Alla så kallade livsmedel som har gått igenom en fabrik måste börja betraktas med större skepsis. Till livsmedelsindustrin, en uppmaning; börja anställa mikrobiologer om ni ska ha en chans och till föräldrar: kontakta din närmsta lokala mjölkbonde och fråga om du får komma förbi och prata om mjölk, hygien, kornas välbefinnande, mjölkpriser, framtiden. Har du tur kanske barnen får hjälpa till att mocka lite koskit,  Det är nyttigt för dem!

Jenny Levin

Leg. Dietist, Kulturer för Hälsa.

Några korta fakta om opastöriserad ekologisk mjölk från kor som äter gräs:

(Det är den sorten vi köper i alla fall)

*Ekologisk mjölk innehåller mer av omega 3 fettsyror än icke-eko

*Mjölken innehåller 1,5 mikrogram D-vitamin/100g redan i Mars när korna bara gått ute sporadiskt eller kort tid. (Vanlig mellanmjölk berikad med D-vitamin innehåller 1,0 mikrogram/100g

*Barn som varit på studiebesök på mjölkgårdar som smittats med framför allt EHEC har fått det genom att klappa smittade djur och därefter haft dålig handhygien. Ingen har kunnat bevisa att det är genom att dricka mjölk.

*Kor som bara äter grovfoder står emot EHEC-smitta.

*Opastöriserad mjölk självsyrar, även vid låga temperaturer, och bildar på så sätt probiotika.

*Mjölk från kor som bara äter gräs o örter får en bättre balans mellan mineraler som stödjer tarmens metabolism.

*D-vitamin med stöd av K2 (vitamin) motverkar flera allergier. K2 får kor som går ute och betar.
Som en bonus förutom bättre folkhälsa får vi också bättre miljö och klimat av att kor går och betar gräsvallar. Då mera koldioxid binds ner i matjorden av mikrolivet nere under gräset.

Opastöriserad mjölkfakta från Per-Inge Svensson på  Löpareskogens gårdsmejeri.

Kulturer för Hälsa

Tar ett glas mjölk på det

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *